# XPS och ångöppen dränskiva: antaganden och resultat

Version 8 oktober 2026. Modell och fullständiga årsresultat finns i samma paket.

Vår beräkning visar att materialvalet hänger ihop med hur ny fukt tillförs muren och hur fukten kan lämna den. I de prövade kalla källarfallen gav XPS lägre vattenhalt. I uppvärmda fall kunde den ångöppna skivan ge större uttorkning, särskilt när insidan bromsade uttorkningen eller när muren fortsatte få fukt. Antagen vattenkontakt mot muren kunde minska eller upphäva den fördelen.

Detta är resultat för de valda förutsättningarna. Modellen beräknar inte hur ofta vatten når en mur bakom olika kompletta system. XPS är vårt standardval utifrån materialets dokumenterade fukttålighet och styrka, med kontroll av husets förutsättningar på plats.

## Vad modellen beskriver

En 200 mm betongmur delas i 40 lika tjocka beräkningsceller. Utanför muren finns en 100 mm isolerskiva. Fukttransporten genom betongen beräknas i en dimension, med vattenånga och kapillär omfördelning av flytande vatten. Skivan representeras av värmemotstånd och ångmotstånd; dess interna vattenlagring och dräneringskanaler beräknas inte.

Temperaturprofilen räknas om varje timme med antaget värmemotstånd och klimat. Modellen saknar tidsberoende värmelagring och koppling till värmen från avdunstning och kondensation. Ett antaget årsklimat upprepas tio gånger. Det är inte tio uppmätta svenska väderår.

## Material och klimat

| Parameter | Använt värde |
| --- | --- |
| Betongens fria vattenmättnad, `WF` | 150 kg/m³ |
| Sorptionsfunktion | `w = 150 × 0,2 × phi / (1,2 − phi)`; vid 80 % RH blir w = 60 kg/m³ |
| Betongens ångmotståndsfaktor, μ | 70 |
| Betongens värmeledningsförmåga | 1,6 W/(m·K) |
| Betongens vattenupptagningskoefficient, A | 0,02 kg/(m²·√s) |
| Ånggenomsläpplighet för luft, `DELTA_A` | Konstant 2,0 × 10⁻¹⁰ kg/(m·s·Pa) |
| XPS: μ, tjocklek, värmeledningsförmåga | 150; 0,10 m; 0,036 W/(m·K) |
| Ångöppen skiva: μ, tjocklek, värmeledningsförmåga | 4,4; 0,10 m; 0,042 W/(m·K) |
| Öppen respektive tät insida | sd = 0,1 respektive 25 m |
| Invändig isolering i fall G | R = 1,2 m²·K/W, tillsammans med sd = 25 m |
| Muren vid start | RH = 95 %, w = 114 kg/m³ |
| Markens relativa fuktighet | 100 % |
| Marktemperatur | Årsmedel 9 °C, ytvariation ±9 °C, dämpningsdjup 2,5 m |
| Djup | 2,0 m; i fall H och I 0,5 m |
| Uppvärmd källare | 20 °C; ångtryck ute +250 Pa, begränsat till 90 % RH inne |
| Kall källare | 9 ±5 °C; ångtryck ute +100 Pa, begränsat till 95 % RH inne |
| Beräkningssteg och tid | 3 600 s; 10 ×365 dygn |

Betongvärdena och klimatet är valda modellantaganden, inte mätningar på ett visst hus. Sorptionskurvan och den kapillära transportfunktionen är inte uppmätta på en identifierad mur. De ska därför inte användas för en säker prognos av ett verkligt hus.

XPS-värdena ligger inom tillverkarens uppgifter för Finnfoam XPS300 Dränskiva. Den öppna skivan är ett representativt material med valda värden, inte en uppmätt modell av ett helt Isodrän- eller Pordränsystem. Isodrän anger ånggenomsläpplighet 6–15 ×10⁻⁶ m²/s; det är en annan enhet än `DELTA_A`. Vid 20 °C motsvarar intervallet ungefär μ = 1,75–4,36. Vår modell använder μ = 4,4 och konstant genomsläpplighet för luft. Lägre μ-värden ingår inte i den publicerade matrisen.

## Fukttillförsel och vattenkontakt

`rising` är ett tillskott på 0, 1 eller 3 kg per m² vägg och år. Det fördelas jämnt genom murens tjocklek. Det är ett sätt att pröva fortsatt fukttillförsel; modellen beräknar inte uppsugning från jord genom en verklig grundsula eller överföring mellan golv och vägg.

`wet_days` anger dagar då vattenkontakt redan antas finnas vid murens yttre yta. Under dessa timmar ersätts ångrandvillkoret genom skivan av ett kapillärt randvillkor. Det gäller båda materialen. Parametern säger inget om sannolikheten att vatten verkligen når muren i respektive system.

Kontaktvillkoret använder `PHI_CONTACT = 0,995`, ett valt nästan mättat randvärde. Det är inte en hydraulisk beräkning av fritt vatten, vattentryck eller flöden genom dräneringsskivan. Kontaktfördelningen är också antagen: 40 % av dagarna på våren, 40 % på hösten och 20 % på sommaren. Antal och placering framgår av koden. I det publicerade intervallet 0–10 dagar blir antalet dagar det begärda.

Ångöppenhet innebär inte automatiskt att flytande vatten sugs genom skivan. Isodräns tekniska fakta anger kapillär stighöjd under 15 mm. Kapillärbrytning, avledning, skarvar, avslut och eventuella tätskikt behöver ingå i bedömningen av det verkliga systemet.

## Matrisen är inte symmetrisk för alla kontaktnivåer

För vart och ett av de nio fallen beräknades XPS vid **0 och 1 kontaktdag**, och den öppna skivan vid **0, 1, 2, 3, 5 och 10 kontaktdagar**. Det ger 72 körningar. Samtliga indata finns i `inputs.json`.

Vid 0 och 1 dag finns jämförelser med samma kontakt för båda materialen. En jämförelse av exempelvis XPS vid 0 dagar och öppen skiva vid 3 dagar har olika belastning. Sådana resultat visar känsligheten för de antagna belastningarna; de är inget mått på vilket installerat system som har bäst vattenavledning. Matrisen innehåller inga XPS-fall vid 2–10 dagar.

Tabellen nedan visar murens genomsnittliga vattenhalt vid slutet av år 10. Tabellen genereras från de publicerade råresultaten. Lägre värde betyder mindre vatten lagrat i den modellerade muren, inte automatiskt bättre inomhusmiljö eller ett torrt golv.

| Fall | XPS, 0 dagar | Öppen, 0 dagar | XPS, 1 dag | Öppen, 1 dag |
| --- | ---: | ---: | ---: | ---: |
| A Uppvärmd, öppen insida, inget tillskott | 25,9 | 22,5 | 54,0 | 29,3 |
| B Uppvärmd, öppen insida, tillskott 3 | 66,8 | 42,7 | 76,9 | 48,8 |
| C Uppvärmd, tät insida, inget tillskott | 83,8 | 31,0 | 116,1 | 43,3 |
| D Uppvärmd, tät insida, tillskott 1 | 130,4 | 48,6 | 145,7 | 59,2 |
| E Uppvärmd, tät insida, tillskott 3 | 150,0 | 74,2 | 150,0 | 80,6 |
| F Kall källare, öppen insida | 66,1 | 83,7 | 83,1 | 91,9 |
| G Invändigt isolerad och tät, tillskott 1 | 141,8 | 61,0 | 150,0 | 73,5 |
| H 0,5 m djup, uppvärmd, öppen insida | 26,2 | 23,1 | 54,3 | 30,7 |
| I 0,5 m djup, kall, öppen insida | 66,1 | 86,7 | 83,1 | 95,0 |

Både fall B, med öppen insida och fortsatt fukttillförsel, och fallen med tät insida visar att en torkväg utåt kan vara värdefull i modellen. Det finns därför inget stöd här för att en ångöppen lösning bara skulle kunna hjälpa bakom ett våtrum. I vissa fall finns en fördel kvar även med antagen vattenkontakt. Hur detta vägs mot materialegenskaper och systemets vattenavledning behöver bedömas för huset.

## Resultatfält och vattenbalans

| Fält i råresultaten | Betydelse och enhet |
| --- | --- |
| `w_mean` | Murens medelvattenhalt i kg/m³: startvärde och slutvärde för varje år. |
| `inward` | Årets nettotransport från muren till rummet, kg/m². Kan vara negativ om nettot går in i muren. |
| `outward` | Årets transport från muren utåt, kg/m²; positiva utåtriktade flöden summeras. |
| `uptake` | Årets transport från utsidan in i muren, kg/m²; omfattar både ånga och det antagna kontaktvillkoret. |
| `overflow` | Bokförd överskottsmängd när modellens lagring begränsas till fri mättnad, kg/m². |
| `phi_inner`, `phi_outer` | Årsmedel för RH i innersta respektive yttersta 20 mm, uttryckt 0–1. Det är inte rummets RH eller en mätning av väggytan. |
| `rh_in50_end`, `rh_out50_end` | RH i innersta respektive yttersta 50 mm vid årets slut, uttryckt 0–1. |

För varje år kontrolleras:

```text
0,20 × ändringen i w_mean
= rising + uptake − outward − inward − overflow
```

Alla termer är då kg per m² vägg. `audit.json` redovisar restfelet för varje fall, fullständiga indata och jämförelser vid samma kontakt. Det största årliga restfelet i de publicerade 72 fallen är cirka 1,4 ×10⁻¹⁰ kg/m².

`overflow` är en redovisad begränsning av modellens lagring. Det finns ingen beräknad vattenväg som leder denna mängd ut ur en verklig mur. Den ska inte tolkas som uppmätt eller fysiskt dimensionerad dränering. Sluten balans visar korrekt bokföring inom modellen, inte att dess beskrivning av ett verkligt hus är validerad.

## Öppen jämförelse med SINTEF

`sintef_bench.py` prövar en anpassning till SINTEF rapport 84, tabell 2.2.2. Här används betongens μ = 92, 22 °C inne, anpassat antaget markklimat och 100 mm isolering med μ = 50 respektive 4,4. H betecknar höjden över grundsulan i jämförelsen. Dessa indata skiljer sig från huvudmatrisens 72 fall.

Följande fyra jämförelser redovisades vid arbetet med modellen. Värdena är avrundad RH i procent i murens innersta/yttersta 50 mm vid slutet av år 1 och år 2. De har inte räknats om när detta paket skapades. Exakt jämförelseskript och de redovisade värdena följer med, så att både inställningar och avvikelser kan granskas.

| Fall | Vår modell, år 1 → år 2 | SINTEF, år 1 → år 2 |
| --- | --- | --- |
| H = 1 000 mm, vanlig EPS, inget tillskott | 68/89 → 57/82 | 66/93 → 56/84 |
| H = 1 000 mm, öppen EPS, inget tillskott | 62/73 → 51/62 | 54/59 → 46/48 |
| H = 100 mm, vanlig EPS, tillskott 3 kg/m²/år | 74/92 → 67/88 | 88/96 → 86/95 |
| H = 100 mm, öppen EPS, tillskott 3 kg/m²/år | 68/79 → 60/72 | 75/88 → 64/85 |

Avvikelsen i dessa avrundade jämförelser är upp till **19 procentenheter**. Några värden ligger nära varandra, andra skiljer sig betydligt. Jämförelsen är en rimlighetsbedömning, inte validering. SINTEF använder en annan, tvådimensionell modell och en annan beskrivning av fukttillförseln. Tabellen visar inte att vår förenkling systematiskt gynnar ett visst material och är ingen direkt XPS-jämförelse.

## Vad som inte kan avgöras här

Modellen saknar väggens höjdled, sockel, golv, grundsula, sprickor, fogar, verkliga tätskiktsdetaljer, dräneringsrör och grundvattenflöden. Den jämför lika skivtjocklek; isolervärdet är olika. Den representerar en jämn insida över den beräknade väggytan, inte utbredningen av ett visst badrums tätskikt.

Koden använder högst 25 iterationer per tidssteg med tolerans 10⁻⁹ men rapporterar inte separat om gränsen nås utan konvergens. Mättnad hanteras genom en kort numerisk extrapolation och därefter begränsning av lagringen. Det publicerade intervallet är kontrollerat; andra indata kräver nya kontroller.

Resultaten har inte validerats mot fältmätningar eller en fullständig standardiserad benchmark. Jämförelser med SINTEF och uttorkningsnivåer i litteraturen hjälper vid rimlighetsbedömning, men modellerna skiljer sig och jämförelserna bevisar inte noggrannheten. Beräkningen ger därför varken en universell rangordning av systemen, en uppmätt kontaktfrekvens eller ett automatiskt materialbyte för en källare med badrum.

## Källor och vad de används till

- [Finnfoam XPS300 Dränskiva: produktblad](https://finnfoam.se/wp-content/uploads/2026/04/FF_Produktblad_Finnfoam_XPS300_Dranskiva_SV_2026_webb.pdf): μ, värmeledningsförmåga och deklarerade materialegenskaper.
- [Isodrän: tekniska fakta](https://www.isodran.se/uploads/485edc17b5bb017b2c4bb58f59917903.pdf): ånggenomsläpplighet, värmeledningsförmåga och kapillär stighöjd.
- [Isodrän: arbetsinstruktion för källare](https://www.isodran.se/arbetsinstruktioner/kallarvagg): systemets detaljer och skillnaden mellan åtgärder på grundmur och golv.
- [SINTEF Byggforsk, projektrapport 84](https://www.sintef.no/contentassets/602925eb908b41f9b10afbc31e1475df/v__info_pub_utgivelser_prosjektrapport_sintef-byggforsk-prosjektrapporter_sb-prrapp-84_nett_sb-prprapp-84.pdf): jämförelsematerial om utvändig isolering och uttorkning. Våra scenarier är inte samma konstruktion och klimatmodell.
- [Fraunhofer/WUFI: EN 15026-benchmark](https://wufi.de/en/wp-content/uploads/sites/11/2015/04/WUFI-Pro-Benchmarktest-EN15026_en.pdf): ånggenomsläpplighetens enheter och omräkning mellan permeabilitet och μ. Vår kod har inte genomgått detta benchmark.
