Därför väljer vi XPS och inte kulskivor
Kort sagt: En kulskiva leder vattnet genom isoleringen. En XPS-dränskiva leder det förbi. De mjukaste kulskivorna, Isodrän 60 och Pordrän P19, har enligt tillverkarna en femtedel av XPS-dränskivans tryckhållfasthet och isolerar sämre, och vi har inte hittat något frysprov för någon kulskiva.
- 1/5
av XPS-dränskivans tryckhållfasthet har Isodrän 60 och Pordrän P19: 60 mot 300 kPa, enligt tillverkarna.
- 5×
mer trycks Isodrän 60 ihop än vanlig cellplast i samma klass väntas göra. Vår beräkning ur tillverkarens tabell.
- 0
frysprov för kulskivor har vi hittat, i något land. XPS-dränskivan har ett deklarerat värde.
- 3 länder
Sverige, Norge och Finland valde XPS framför vanlig EPS som tjälisolering under väg och järnväg.
Kulskivor har använts länge, och många ser dem som ett beprövat val. Vi har gått igenom vad en skiva på en svensk källarvägg utsätts för, alltså jordtryck, packning, vatten och tjäle, och jämfört det med tillverkarnas egna tabeller. XPS-dränskivan är vårt standardval eftersom den enligt tillverkarnas uppgifter tål högre last och isolerar bättre än de mjukaste kulskivorna, och eftersom den är bättre dokumenterad än de kulskivor vi har jämfört.
XPS är cellplast med slutna celler. Vanlig cellplast (EPS) är den vita skivan av sammansmälta kulor. En kulskiva är EPS-kulor som limmats ihop med ett bitumenbaserat lim, så att vatten kan rinna mellan kulorna. Pordrän kallar typen BEPS.
I en kulskiva rinner vattnet genom isoleringen
Minst 35 procent av en Isodränskiva är öppna porer mellan kulorna, så att vatten kan rinna genom skivan ner till dräneringsledningen. Isoleringen ligger alltså i vattnets väg. I XPS-dränskivan rinner vattnet i spår på utsidan, och isoleringen har slutna celler. De mjukaste kulskivorna isolerar också sämre redan som nya: vid 100 mm har Isodrän 60 värmeledningstalet 0,042 och Pordrän P19 0,039, mot 0,036 för XPS-dränskivan. Räknat på de deklarerade värdena isolerar XPS-skivan cirka 16 respektive 7 procent bättre vid samma tjocklek. De hårdaste kulskivorna anges till 0,036. En statligt finansierad tysk forskningsrapport från 1979 skrev att dränplattor inte fick räknas med i den tyska normens värmeberäkning, dels eftersom de ligger utanför tätskiktet, dels eftersom porerna mellan kulorna är mer eller mindre vattenfyllda. Den gällde dåtidens tyska plattor och redovisar ingen mätning. Isodrän och Pordrän anger att skivorna är kapillärbrytande, med en stighöjd under 15 respektive 5 mm. Hur mycket vatten som står kvar i en kulskiva i marken har ingen mätt.
Källor: Isodrän tekniska fakta (öppnas i ny flik)Pordrän teknisk specifikation (öppnas i ny flik)Finnfoams prestandadeklaration (öppnas i ny flik)RWTH Aachen 1979 (öppnas i ny flik)
Isodrän 60 och Pordrän P19 har en femtedel av XPS-dränskivans tryckhållfasthet
Tryckhållfastheten är 60 kPa för Isodrän 60 och Pordrän P19 och 300 kPa för XPS-dränskivan. Mot en källarvägg som inte ger efter trycker sand och grus med 6–9 kPa per meter djup, alltså 14–22 kPa längst ner på en vägg som går 2,5 meter ner. Isodräns egen djuptabell räknar med det lägre tryck som uppstår när väggen eller skivan ger efter, cirka 15 kPa på samma djup. En skiva som trycks ihop avlastar väggen, så det verkliga trycket ligger troligen däremellan. Vid 15 kPa trycks Isodrän 60 ihop 8,0 procent på 50 år och vid 20 kPa 11,6 procent, enligt tillverkarens tabell. För Pordrän P19 anges 12,7 procent vid 20 kPa. En 100 mm tjock Isodrän 60-skiva är då 88–92 mm längst ner och mindre hoptryckt högre upp. XPS-dränskivan är deklarerad för högst 3 procent vid 140 kPa. Proven är gjorda på olika sätt, så siffrorna är inte direkt jämförbara. Packas återfyllningen med vibroplatta blir enligt den norska vägmyndighetens handbok ungefär 11,5 kPa kvar i sand och grus från 0,3 meters djup. Det gäller en platta på 120 kg, den lättaste i tabellen, och för de mjukaste kulskivorna tillåter tillverkarna högst 100 kg. Jordtrycken är vår beräkning med tal från den norska handboken, ett svenskt stödmursprojekt vid järnväg och Isodräns egen tabell. Ingen har mätt trycket mot en skiva på en källarvägg.
Källor: Isodrän tekniska fakta (öppnas i ny flik)Isodrän dimensioneringstabell (öppnas i ny flik)Pordrän teknisk specifikation (öppnas i ny flik)Finnfoams prestandadeklaration (öppnas i ny flik)SGI 2005 (öppnas i ny flik)Statens vegvesen V220, 2022 (öppnas i ny flik)
Isodrän 60 trycks ihop ungefär fem gånger mer än vanlig cellplast med samma korttidsvärde väntas göra
Enligt en regel i den europeiska EPS-standardens bilaga väntas vanlig cellplast tryckas ihop högst 2 procent på 50 år om långtidslasten är högst 30 procent av korttidsvärdet. I 60 kPa-klassen är det 18 kPa. Isodrän 60 trycks enligt tillverkarens tabell ihop 2,3 procent redan vid 5 kPa och 8,0–11,6 procent vid 15–20 kPa, alltså cirka 10 procent vid 18 kPa. I vanlig cellplast är kulorna sammansmälta, i en kulskiva är de limmade. Regeln bygger på standardprov av sammansmält cellplast, och Isodräns tabell anger ingen provmetod, så jämförelsen är inte exakt. Tillverkarens djuptabell godkänner den mjukaste skivan ner till 3,5 meter i sand. En tunnare skiva isolerar sämre om värmeledningstalet är oförändrat. Med det antagandet, som ingen har mätt, växer XPS-skivans försprång mot Isodrän 60 från cirka 16 till cirka 27 procent efter 50 år vid 20 kPa. Hårdare kulskivor trycks ihop mindre men kostar mer.
Källor: EUMEPS 2014 om regeln i EN 13163 (öppnas i ny flik)Isodrän tekniska fakta (öppnas i ny flik)Isodrän dimensioneringstabell (öppnas i ny flik)Priser på hårdare klasser
Skivans överdel ligger i tjälen, och inget frysprov är redovisat
Den övre delen av skivan sitter i jord som fryser på vintern, och en kulskiva är byggd för att vatten ska kunna rinna genom den. Vi har inte hittat något frysprov för en kulskiva, i något land. EPS-branschens egen bakgrundsskrift anger att sammansmält EPS med minst 20–22 kg per kubikmeter klarar frysprov, och att provet bara behövs där skivan ligger direkt i vatten. Skriften tar inte upp limmade skivor, så om en kulskiva klarar provet vet vi inte. Isodren-skivans norska godkännande, som gällde 2004–2014, byggde på prov där frysning och tining inte ingick. XPS-dränskivan har deklarerade värden: högst 0,7 volymprocent vatten efter fyra veckor under vatten, och högst 1 procentenhet mer efter frysprovet. Isodrän och Pordrän redovisar inga sådana värden. Vi har inte heller hittat någon rapport om att kulskivor har frusit sönder i marken.
Källor: EUMEPS 2014 (öppnas i ny flik)Isodren Norge, prosjektering med TG 2379 (öppnas i ny flik)Finnfoams prestandadeklaration (öppnas i ny flik)Se tabellen
SINTEF avråder från tjälfarlig jord mot dränerande isolering
Isodrän och Pordrän låter entreprenören återfylla med den uppgrävda jorden, och Isodräns djuptabell räknar även med lera. Det sparar transporter och är kulskivornas starkaste praktiska argument. Men lera och silt är tjälfarliga: när de fryser bildas is som trycker mot det som står i vägen. Det norska byggforskningsinstitutet SINTEF skriver att massor som fylls mot dränerande isolering inte ska vara tjälfarliga. Rådet gäller all dränerande isolering, även en XPS-dränskiva, och Finnfoam rekommenderar dränerande material närmast XPS-skivan när jorden inte är väldränerande. I lera blir därför ett XPS-system dyrare att återfylla. Mot stela sponter i norska schakt i lera har vintertoppar på 8–76 kPa räknats fram ur mätningarna. Ingen har mätt tjältryck mot en källarvägg eller provat hur någon skivtyp klarar det, och en skiva som ger efter får sannolikt lägre tryck än en stel spont.
Källor: Isodrän arbetsinstruktion källare (öppnas i ny flik)Isodrän dimensioneringstabell (öppnas i ny flik)Pordrän monteringsanvisning källare (öppnas i ny flik)SINTEF om fuktsäkra ytterväggar mot terräng (öppnas i ny flik)Finnfoam monteringsanvisning (öppnas i ny flik)NGI 2026 (öppnas i ny flik)
Väg- och banförvaltningar i tre länder valde XPS framför vanlig EPS
I en svensk provväg i Edsvalla låg vanlig EPS och XPS i samma väg. Den blockgjutna EPS-skivan, som var av låg och ojämn kvalitet, innehöll i genomsnitt 20 volymprocent vatten efter fem år. XPS innehöll 3 volymprocent efter tio år. Vägverkets anvisningar från 1976 rekommenderade XPS, och formgjuten EPS fick användas med 50 procent större tjocklek. SJ gick över till enbart XPS i spår, eftersom kravet på låg vattenupptagning var svårt att klara med vanlig cellplast. Intill byggnader godtog SJ fortfarande formgjuten cellplast med hög tryckhållfasthet. Finlands statsbanor slutade med EPS 1980 efter dåliga erfarenheter av fukt. Den norska vägnormen från 2024 utgår från XPS, och annan cellplast ska motiveras särskilt. Erfarenheterna gäller vanlig EPS som ligger under väg och spår, inte kulskivor på en vägg. Formgjuten EPS av god kvalitet höll sig torrare, och även XPS tar upp vatten med åren. För kulskivor har vi inte hittat någon mätning efter flera år i marken.
Källor: VTI rapport 126 (öppnas i ny flik)Gandahl 1987 och Sandegren 1987 (öppnas i ny flik)Nurmikolu och Kolisoja 2005 (öppnas i ny flik)Statens vegvesen N200:2024 (öppnas i ny flik)Läs mer om mätningarna
Den tyska normen för isolering mot mark tar bara upp XPS och skumglas
Enligt det tyska isoleringsinstitutet FIW (2025) beror det på att isoleringen ligger utanför tätskiktet, mot fuktig jord, och därför måste tåla både tryck och fukt. I Tyskland används EPS-skivor mot mark med särskilda godkännanden. Alla godkännanden som vi har läst tillåter bara markfukt och vatten som inte blir stående. Skivorna får inte ligga i grundvattnets kapillärzon, där marken hålls fuktig underifrån, normalt upp till cirka 30 cm över grundvattnets högsta nivå. Det berör alltså hus där grundvattnet kan stå nära källarens botten. Tryckande vatten är också uteslutet, och det senaste godkännandet, från januari 2026, gäller ner till högst 3 meters djup. Villkoren gäller all EPS, även vanlig vit cellplast, och kulskivor är gjorda av EPS. Inte heller vår XPS-dränskiva är godkänd för tryckande vatten, och de svenska reglerna kräver inget visst material.
Källor: FIW 2025 (öppnas i ny flik)DIBt Z-23.33-2174, 2026 (öppnas i ny flik)DIBt-godkännande för EPS-perimeterskivor (öppnas i ny flik)Boverkets byggregler 7 kap. (öppnas i ny flik)
Kulskivorna kostade mer per kvadratmeter i vårt prisstickprov
Den 10 november 2026 kostade 100 mm Finnfoam XPS300-dränskiva utan duk 206 kronor per kvadratmeter hos Hornbach, eller 280 kronor med fabrikslimmad duk. Priset på XPS-dränskivan hittade vi bara hos en säljare. Isodrän 60 kostade 317–373 kronor och Pordrän P19–P30 326–389 kronor per kvadratmeter hos de säljare vi kontrollerade, också de utan duk. Alla priser är inklusive moms. Priser i butik kan skilja sig från entreprenörens inköpspris.
Värdena är tillverkarnas uppgifter för nya skivor av de namngivna produkterna, och lasterna är våra beräkningar. De säger inget om hur länge hela dräneringen håller.
Det vi inte vet
Vi har inte hittat några mätningar av kulskivor efter flera år i marken, varken sådana som visar att de håller eller sådana som visar att de inte gör det. Skälen ovan är beräkningar, tillverkarnas tabeller och erfarenheter av vanlig cellplast. De talar för att de mjukaste kulskivorna har sämre förutsättningar. De visar inte att kulskivor fungerar sämre i marken eller att någon har gått sönder. Dräneringsförmågan räcker enligt tillverkarnas tal även när skivan är hoptryckt. När äldre källarväggar renoveras anvisar danska Teknologisk Institut diffusionsöppen isolering och avråder från diffusionstäta material. En fuktig äldre vägg behöver därför en egen bedömning, och där kan en öppen skiva vara det bättre valet. I lera och silt kan ett kulskivesystem dessutom bli billigare än XPS.
Se när en fuktig vägg behöver utredas Läs om återfyllning i leraSå valde vi XPS
Vi väljer en skiva som leder vattnet förbi isoleringen, som har deklarerade värden för vatten, frost och last, som är gjord av ett material som har mätts i marken i årtionden och som var billigare än kulskivorna i vårt stickprov. Nedan prövar vi också de starkaste argumenten för andra skivor: kulskivor som Isodrän och Pordrän, vanlig cellplast med grundmursmatta, skumglas, mineralull och isolerande återfyllning. Du ser vad mätningarna faktiskt visar, även där de talar emot XPS.
Kalkylen inkluderar XPS. Entreprenören bedömer husets förutsättningar och bestämmer den slutliga lösningen i sin offert.
Skivan är en liten del av priset – ett fel är det inte
I vår kalkyl är XPS-skivan omkring en tiondel eller mindre av vad hela dräneringen kostar. Resten är främst arbete och maskiner.
Måste dräneringen göras om i förtid betalar du i praktiken hela jobbet igen. Läckage utifrån genom grunden ersätts i regel inte av villaförsäkringen. Beror felet på utförandet kan du i stället reklamera hos entreprenören.
En skiva som kostar mer, är mjukare och har mindre dokumentation behöver ett tydligt skäl. I väldränerande jord har vi inte hittat något sådant skäl. I lera finns ett prisskäl, med en invändning, och båda beskriver vi nedan.
Vad som är deklarerat – och vad som inte redovisas
| Egenskap | Finnfoam XPS300 dränskiva | Isodrän 60 | Pordrän P19 |
|---|---|---|---|
| Prestandadeklaration (CE) | Ja | Ingen, enligt byggvarudeklaration 2020 | Ingen, enligt byggvarudeklaration 2025 |
| Tryckhållfasthet (korttidsprov, vid 10 % sammantryckning) | 300 kPa | 60 kPa | 60 kPa |
| Värmeledningstal, W/(m·K) (lägre isolerar bättre) | 0,036 | 0,042 | 0,039 |
| Vattenupptagning under vatten | Högst 0,7 vol-% | Redovisas inte | Redovisas inte |
| Vattenupptagning genom ånga | Högst 1 vol-% | Redovisas inte | Redovisas inte |
| Frysning och tining | Högst +1 vol-% | Redovisas inte | Redovisas inte |
| Sammantryckning efter 50 år (olika provmetoder, inte direkt jämförbara) | Högst 3 % vid 140 kPa (deklarerad klass) | 4,9 % vid 10 kPa, 11,6 % vid 20 kPa (tillverkarens tabell) | 4,6 % vid 10 kPa, 12,7 % vid 20 kPa (tillverkarens tabell) |
| Dräneringskapacitet | Redovisas inte | Redovisas | Redovisas i dansk broschyr |
En prestandadeklaration krävs bara för produkter som omfattas av en harmoniserad europeisk standard eller en europeisk teknisk bedömning. Att den saknas betyder inte att kulskivorna bryter mot någon regel.
Att ett värde inte redovisas betyder inte heller att skivan är dålig. Det betyder att vi inte kan jämföra. De provrapporter som Isodrän och Pordrän hänvisar till i sina tekniska blad har vi inte hittat publicerade. I Norge hade Isodren-skivan ett tekniskt godkännande från SINTEF mellan 2004 och 2014. I ett norskt godkännande för ett väggsystem, som gällde till november 2023, angavs Isodren som utvändig isolering. Det godkännandet gällde väggsystemet, inte skivan.
SP kontrollerade 2007 enligt avtal Isodräns tillverkning och värmeledningsförmåga. Finnfoams prestandadeklaration bygger på typprovning hos anmälda laboratorier, medan den löpande tillverkningskontrollen sköts av tillverkaren.
Sammantryckningen har provats på olika sätt för XPS och kulskivorna, så siffrorna är inte direkt jämförbara. Kulskivorna finns i hårdare klasser som trycks ihop mindre. Enligt tillverkarnas anvisningar behövs en hårdare och dyrare klass om återfyllningen packas med en maskin som väger mer än 100 kg.
Omvänt redovisar Finnfoam ingen dräneringskapacitet för XPS-dränskivan, medan Isodrän och Pordrän gör det. Varför det inte avgör valet förklarar vi under argumenten.
Källor:
- Finnfoam XPS300 prestandadeklaration (öppnas i ny flik)
- Isodrän tekniska fakta (öppnas i ny flik)
- Isodrän byggvarudeklaration 2020 (öppnas i ny flik)
- Pordrän byggvarudeklaration 2025 (öppnas i ny flik)
- Pordrän teknisk specifikation (öppnas i ny flik)
- Pordrän dansk broschyr 2016 (öppnas i ny flik)
- Isodrän arbetsinstruktion källare (öppnas i ny flik)
- Isodren Norge, prosjektering med TG 2379 (öppnas i ny flik)
- SINTEF TG 20077 (öppnas i ny flik)
Vad regelverken säger
Där fukten är störst litar tyska regler mest på XPS och skumglas och österrikiska regler på XPS. Svenska regler kräver att källarväggen skyddas mot fukt från marken, men föreskriver inget material.
Där regelverk räknar med fukt i marken får XPS-skivor i ett lager i regel mildare villkor än EPS. Enligt en rapport från det tyska isoleringsinstitutet FIW 2025 tar Tysklands norm för isolering mot mark upp XPS och skumglas. EPS-skivor används där mot mark med särskilda godkännanden som avviker från normen. Ett sådant godkännande från januari 2026 tillåter inte tryckande vatten, grundvattnets kapillärzon eller djup över 3 meter. I Österrike anvisas bara XPS för tryckande vatten ned till 6 meter. I amerikanska byggregler för frostskyddade grunda grundläggningar räknas EPS med lägre isolervärde per tum än XPS i fuktig, frysande mark.
Den norska vägnormen från 2024 utgår från skivor av XPS som tjälisolering under väg, och annan cellplast ska motiveras särskilt. I Sverige rekommenderade Vägverkets anvisningar XPS redan 1976. I Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner från 2013, TK Geo 13, stod i ordlistan att XPS främst används för isolering mot tjäle och EPS som lätt fyllning. Något krav på XPS i dagens svenska regler har vi inte hittat. Reglerna gäller vägar och järnvägar, inte husgrunder. I nya järnvägsspår vill norska Bane NOR inte ha XPS som tjälisolering annat än i undantagsfall, och ett svenskt kravförslag för höghastighetsbanor tillåter inte cellplast under tåglast.
Vår referensprodukt har inget godkännande för grundvatten eller tryckande vatten. En villadränering ska leda bort vattnet så att skivan inte står i vatten.
Källor:
- Boverkets byggregler 7 kap. (öppnas i ny flik)
- FIW 2025 (öppnas i ny flik)
- DIBt Z-23.33-2174, 2026 (öppnas i ny flik)
- DIBt-godkännande för EPS-perimeterskivor (öppnas i ny flik)
- ÖNORM B 3692 (utdrag) (öppnas i ny flik)
- IRC 2021 (öppnas i ny flik)
- Statens vegvesen N200:2024 (öppnas i ny flik)
- Gandahl 1987 och Sandegren 1987 (öppnas i ny flik)
- Trafikverket TK Geo 13 (öppnas i ny flik)
- Bane NOR om frost (öppnas i ny flik)
- Trafikverket 2025 om banunderbyggnad (öppnas i ny flik)
XPS i marken: vad mätningarna visar
XPS har grävts upp och mätts efter många år i marken, både i vägar och vid husgrunder. Här är de viktigaste resultaten, också de som talar emot XPS.
Det som talar för XPS
- I en svensk provväg i Värmland innehöll XPS från 1960-talet i genomsnitt 3 volymprocent vatten efter tio år. En blockgjuten EPS i samma provväg hade i genomsnitt 20 procent efter fem år, men rapporten beskriver den produktens kvalitet som låg och ojämn. VTI rapport 126 (öppnas i ny flik)
- I den svenska provvägen i Lasele ledde formgjuten EPS värme nästan 1,5 gånger så mycket som XPS efter tolv år. Vägverket lät sådan EPS användas med 50 procent större tjocklek. Gandahl 1987 (öppnas i ny flik)
- SJ använde först vanlig cellplast som tjälisolering i spår men gick över till enbart XPS, eftersom kravet på låg vattenupptagning var svårt att klara. Intill byggnader godtog SJ fortfarande formgjuten cellplast med hög tryckhållfasthet. Finlands statsbanor slutade med EPS 1980 efter dåliga erfarenheter av fukt. Sandegren 1987 (öppnas i ny flik) Nurmikolu och Kolisoja 2005 (öppnas i ny flik)
- Alaskas vägmyndighet mätte i genomsnitt drygt 1 procent vatten i XPS efter i snitt 9,5 år under vägar. Alaska DOT 1986 (öppnas i ny flik)
- En enda XPS-skiva som legat fem år i grundvatten vid en tysk byggnad hade 1,6 procent vatten och isolerade bättre än sitt dimensionerande värde. Grundvattnet var avsänkt när provet togs. Undersökningen beställdes av tillverkaren. FIW/Dow 2003 (öppnas i ny flik)
Det som talar emot XPS
- Vid en amerikansk forskningsanläggning tappade XPS cirka 10 procent av sin isolerförmåga efter 15 år vid en uppvärmd källare med stuprör och dränerande grus. Vid en annan anläggning, en platta på mark med sandfyllning och få stuprör, var isolerförmågan cirka 44 procent lägre än för ett likadant XPS-prov från den första anläggningen 1991. En dränerande glasfiberskiva vid den uppvärmda källaren påverkades inte. Förmågan kom tillbaka när XPS-skivorna torkade. ORNL 2012 (öppnas i ny flik)
- Blöt XPS torkar långsamt. I laboratoriet tog det tre till sex månader. ORNL 2012 (öppnas i ny flik)
- I ett polskt laboratorieprov med fyra veckor under vatten följt av 300 frys-tö-cykler tog XPS upp 7,5–21,8 procent vatten, och värmeledningen ökade med upp till 35 procent. Vanlig cellplast i samma prov klarade sig sämre. Francke m.fl. 2025 (öppnas i ny flik)
- I ett tyskt kammarförsök fick XPS-ytan gropar och enstaka sprickor av grov, kantig återfyllning efter några veckor. FIW 2025 (öppnas i ny flik)
- Under finska järnvägsspår innehöll XPS-skivor från felfria tillverkningsår 0,9–3,4 volymprocent vatten och hade tagit upp i genomsnitt 0,36 volymprocent per år. Skivor i dåligt skick från 1989–1990 innehöll 7,6–21,8 procent. Forskarna räknade med 10–12 volymprocent efter 40 år under spår, och räknevärdet för värmeledning höjdes från 0,037 till 0,050. Nurmikolu och Kolisoja 2005 (öppnas i ny flik)
Det som talar för andra skivor
- Norska vägverket mätte under 1 procent vatten i block av vanlig cellplast (EPS) som legat dränerat i vägbankar i över 20 år. Närmast jorden kunde blocken vara fuktigare. Aabøe och Frydenlund 2011 (kopia hos University of Utah) (öppnas i ny flik)
- I den svenska provvägen i Lasele innehöll formgjuten EPS av god kvalitet 1,4 volymprocent vatten efter tre år. VTI rapport 126 (öppnas i ny flik)
Vad det betyder för dig: XPS är inte okänslig för vatten. Mätningarna visar att skivan blir torrast där vattnet leds bort och källaren är uppvärmd: marklutning, stuprör, dräneringsledning och utlopp. Det är därför vattenvägen är lika viktig som skivan.
För kulskivorna har vi inte hittat någon publicerad mätning efter flera år i marken, varken sådana som visar att de håller eller sådana som visar att de inte gör det. Norska SINTEF konstaterar att det saknas omfattande undersökningar av källares tillstånd och att besiktningar inte gräver upp dräneringen. SINTEF rapport 84 (öppnas i ny flik)
Vi prövar argumenten för andra skivor
”Skivan andas och låter väggen torka ut”
”Skivan andas och låter väggen torka ut”Stämmer delvisEn verklig fördel för fuktiga äldre murar, men inte uppmätt mot XPS.
- Argumentet
en öppen kulskiva släpper igenom vattenånga mycket lättare än XPS, så en fuktig mur kan torka ut genom isoleringen.
- Vad mätningarna visade
ånga passerar lättare genom kulskivan, och uttorkning utåt är möjlig. Norska SINTEF skriver att betongväggar torkar snabbare med ångöppen isolering direkt mot väggen och rekommenderar det särskilt för fuktiga äldre väggar som suger fukt från grunden. I SINTEF:s beräkningar torkade väggen betydligt snabbare med en öppen skiva än med vanlig cellplast, och XPS är tätare än vanlig cellplast. I mätningar har skillnaden varit mindre. Ett danskt försök i ett äldre tegelhus med ångöppen mineralull mätte en uttorkning som blev tydlig först tredje året. I ett markförlagt försök i Norge och ett laboratorieförsök med modern betong, båda med grundmursmatta, gav öppen isolering ingen mätbart snabbare uttorkning än vanlig cellplast. Inget av försöken hade en XPS-dränskiva som jämförelse. Danska Teknologisk Institut anvisar diffusionsöppen isolering, till exempel tryckfast mineralull eller EPS med öppna porer, när äldre källarväggar renoveras, och avråder där från diffusionstäta material. Anvisningen redovisar inga mätningar. Isodrän och Pordrän anvisar en tät säkerhetsduk utanför skivan när marken lutar mot huset, schaktet är djupare än tre meter eller mycket vatten väntas. Isodrän kopplar den temperaturskillnad som driver uttorkningen till en källare som är uppvärmd till minst 18 grader.
- Vad det betyder för dig
ångöppenheten är den verkliga fördelen med en öppen skiva, främst för en fuktig, äldre mur. Hur stor den är i en villa har ingen mätt mot XPS. Har du en fuktig äldre vägg behöver den bedömas särskilt. Se när en vägg behöver utredas
Källor:
- SINTEF om isolering av väggar mot mark (öppnas i ny flik)
- SINTEF rapport 84, 2011 (öppnas i ny flik)
- Teknologisk Institut 2024 (öppnas i ny flik)
- Teknologisk Institut, Rørcenter-anvisning 029 (öppnas i ny flik)
- SINTEF rapport 111 från 2012 (öppnas i ny flik)
- Asphaug med flera 2022 (öppnas i ny flik)
- Isodrän arbetsinstruktion källare (öppnas i ny flik)
- Pordrän monteringsanvisning källare (öppnas i ny flik)
- Isodrän om källare (öppnas i ny flik)
”Kulskivan dränerar genom hela skivan”
”Kulskivan dränerar genom hela skivan”StämmerEn ren kulskiva leder mycket vatten, men det är ingen avgörande skillnad när duk och ledning fungerar.
- Argumentet
vattnet kan rinna genom hela kulskivan, inte bara i spår.
- Vad mätningarna visade
en ren kulskiva leder mycket vatten. Isodrän 60 anger en kapacitet som enligt vår beräkning är många gånger större än vad ett kraftigt skyfall ger mot en vägg. I ett kanadensiskt fältförsök med fungerande dräneringsledning och marklutning spelade dräneringsspåren på EPS-skivorna ingen roll för vattenavledningen. Det som brukar begränsa en dränering är filterduken, igensättning och utloppet. Där har vi inte hittat några jämförande mätningar för någon skivtyp. Enligt Isodräns egna uppgifter leder en skiva som är hoptryckt 10 procent drygt hälften så mycket vatten som en ny. Tyska mätningar från 1970-talet på dåtidens dränplattor av polystyrenkulor visade samma sak: förmågan sjönk när plattorna trycktes ihop, men räckte ändå med god marginal vid vanligt källardjup.
- Vad det betyder för dig
en ren kulskiva har gott om kapacitet. För XPS-dränskivan finns inget deklarerat värde, men i det kanadensiska försöket behövdes spåren på EPS-skivorna inte när ledning och marklutning fungerade. Det viktiga för båda är att duken håller jordpartiklarna borta och att ledningen har ett fungerande utlopp.
”Med kulskiva kan du återfylla med befintlig jord”
”Med kulskiva kan du återfylla med befintlig jord”Stämmer delvisDet sparar pengar i lera och silt, men SINTEF avråder från tjälfarlig jord mot dränerande isolering.
- Argumentet
kulskivetillverkarna tillåter återfyllning med de uppgrävda massorna, även lera. Då slipper du köpa och köra dit dränerande material.
- Vad mätningarna visade
det stämmer att anvisningarna skiljer sig åt i tät jord. Finnfoam skriver att återfyllning i många fall kan göras med befintliga massor om de är väldränerande. Annars rekommenderar Finnfoam att massorna blandas upp med dränerande material eller att ett 20–30 cm tjockt dränerande lager läggs närmast skivorna. Isodrän och Pordrän har egna anvisningar för återfyllning med lerjord. Vi har inte hittat några mätningar av hur någon skiva fungerar på lång sikt med lerig återfyllning. Norska SINTEF skriver däremot att massor som fylls mot dränerande isolering inte ska vara tjälfarliga, och lera och silt är tjälfarliga. Enligt en jämförelse av fem kalla länders anvisningar från 2020 anger danska anvisningar både en dränerande skiva och minst 200 mm dränerande fyllning, medan norska och svenska godtar dränerande isolering i stället för dränerande fyllning.
- Vad det betyder för dig
i sand, grus och morän som inte är lerig räknar vår kalkyl redan med att XPS-skivan återfylls med de uppgrävda massorna, så kulskivan ger ingen besparing där. I lera och silt kan det dränerande lagret göra ett XPS-system dyrare än ett kulskivesystem. I vår kalkyl blir skillnaden oftast några procent av jobbets pris och för djupa källare omkring en tiondel. Besparingen med kulskiva kommer av att leran får ligga kvar mot skivan, och det är just det SINTEF avråder från. I lera väljer vi ändå XPS för de deklarerade värdena, inte för priset.
”XPS tar också upp vatten”
”XPS tar också upp vatten”Stämmer delvisXPS kan bli fuktig, men vanlig cellplast har oftast tagit upp mer.
- Argumentet
EPS-branschen hävdar att XPS i fält kan ta upp mycket vatten och tappa stor del av isolerförmågan.
- Vad mätningarna visade
det stämmer att XPS kan bli fuktig och tappa isolerförmåga, se mätningarna ovan. EPS-branschens egna siffror bygger på två prover per plats och redovisar varken laboratorium, metod eller dränering. I de jämförande mätningar vi hittat har vanlig cellplast oftast tagit upp mer vatten än XPS, men i dränerat läge har även vanlig cellplast hållit sig torr. Ingen studie vi hittat beskriver att XPS faller isär i marken, men grov, kantig fyllning kan ge sprickor i ytan.
- Vad det betyder för dig
ingen cellplastskiva är okänslig för vatten, och dräneringen betyder mer än skivan. Kulskivorna redovisar inga värden för vattenupptagning, så där finns inget att jämföra med.
”Kulskivor har använts i årtionden”
”Kulskivor har använts i årtionden”Stämmer delvisLång användning, men ingen uppföljning.
- Argumentet
kulskivor har funnits på marknaden länge utan kända massfel.
- Vad mätningarna visade
vi har inte hittat några dokumenterade massfel. Vi har inte heller hittat någon systematisk uppföljning eller några mätningar av skivor som legat i marken.
- Vad det betyder för dig
lång användning är ett svagt argument när ingen har grävt upp och mätt skivorna. Det gäller varje skiva som ingen har mätt.
”Skivan håller i 50 eller 70 år”
”Skivan håller i 50 eller 70 år”ObelagtVarken för XPS eller kulskivor har vi hittat en uppmätt livslängd i mark.
- Argumentet
tillverkarna anger en livslängd på 50 eller 70 år.
- Vad mätningarna visade
Isodräns miljövarudeklaration anger 70 år, bestämt av företaget utifrån kunskap om produkternas tekniska egenskaper. Någon provning redovisas inte. Pordräns byggvarudeklaration anger minst 50 år utan redovisat underlag. Varken Pordräns eller Finnfoams miljövarudeklaration anger någon referenslivslängd. Även den europeiska bedömningsmetoden för XPS-skivor mot mark räknar, beroende på provningen, med 25 eller 50 år som en ekonomiskt rimlig livslängd, inte som en garanti. Vi har inte hittat någon tillverkare som redovisar en uppmätt livslängd i mark.
- Vad det betyder för dig
ingen kan i dag visa vilken skiva som håller längst. Därför jämför vi inte livslängder.
”Vanlig cellplast räcker”
”Vanlig cellplast räcker”StämmerGäller väldränerad mark som lutar från huset.
- Argumentet
vanlig EPS är billigare och fungerar i väldränerad mark.
- Vad mätningarna visade
det stämmer i rätt läge. Även Finnfoam, som tillverkar vår referensprodukt, skriver att deras dränerande EPS-skiva är det bättre valet vid låg fuktpåverkan, väldränerade massor och mark som lutar från väggen. Finnfoam rekommenderar XPS vid kompakta massor, mark som lutar mot väggen och djup över 2,5 meter. I ett kanadensiskt fältförsök behöll vanlig cellplast sin isolerförmåga i 30 månader på en källarvägg i lera, och i norska vägbankar höll den sig torr i dränerat läge i över 20 år. Som tjälisolering under väg och spår har vanlig cellplast däremot räknats ned eller valts bort i Sverige, Norge och Finland. Där ligger isoleringen vågrätt under väg och spår, inte på en dränerad vägg.
- Vad det betyder för dig
markens fuktbelastning är sällan känd innan entreprenören har grävt, och ett fel är dyrt. Därför utgår vår kalkyl från en skiva med deklarerade värden för hög fuktbelastning. Det är ett försiktighetsval, inte ett påstående om att EPS är dåligt.
Källor:
”XPS är dyrare”
”XPS är dyrare”Stämmer inteI vårt prisstickprov var XPS-dränskivan billigare än kulskivorna och de spårade cellplastskivorna.
- Argumentet
XPS uppfattas ofta som det dyrare alternativet.
- Vad mätningarna visade
i vårt prisstickprov den 10 november 2026 var XPS-dränskivan billigare än de kulskivor och spårade cellplastskivor vi prisjämförde. Finnfoams egen dränerande EPS-skiva har vi inte prisjämfört.
- Vad det betyder för dig
priset kan ändras, och entreprenörens inköpspris kan skilja sig från butikens. Därför visar vi datumet.
Frost: vad proven visar
I laboratorieprov med frysning och tining har XPS klarat sig bättre än vanlig cellplast i de jämförande försök vi hittat. Kulskivor ingick inte i något av dem.
Vi har inte hittat något frysprov för en kulskiva. EPS-branschens egen bakgrundsskrift anger att sammansmält EPS med minst 20–22 kg per kubikmeter klarar frysprov, och att provet bara behövs där skivan ligger direkt i vatten. Skriften tar inte upp limmade skivor, så om en kulskiva klarar provet vet vi inte. En kulskiva som dränerar som den ska står inte i vatten, men vatten rinner genom den i jord som fryser.
Frusen jord kan också trycka på skivan. När tjälfarlig jord fryser mot något som inte ger efter uppstår ett tryck utöver jordtrycket. Mot stela, oisolerade sponter i norska schakt i lera har vintertoppar på 8–76 kPa räknats fram ur mätningarna, och trycket var högre ju stelare stödet var. Den norska vägmyndighetens handbok skriver att det är viktigt med tjälsäkra massor eller isolering bakom murar, och SINTEF skriver att massor mot dränerande isolering inte ska vara tjälfarliga. Enligt kanadensisk byggforskning fryser jorden sällan fast mot oisolerade väggar i uppvärmda källare. Ingen har mätt tjältryck mot en isolerad källarvägg eller provat hur någon skivtyp klarar det.
Vi har inte hittat några mätningar av kulskivor efter flera år i marken, varken sådana som visar att de håller eller sådana som visar att de inte gör det.
Berättelser om uppgrävda skivor finns åt båda hållen. En skiva som tas upp med grävmaskin säger lite om hur den mådde i marken. För att veta behöver skivorna dokumenteras innan de rörs och provas mot nya skivor av samma produkt. Läs om testerna vi vill göra
Andra material
Skumglas är i praktiken tätt för både vatten och ånga, brinner inte och är i Tyskland godkänt för djupare grundvatten. Det isolerar sämre per centimeter än XPS och har ingen inbyggd vattenväg. Vid tryckande vatten ska det helklistras mot väggen. Vi har inte hittat något svenskt pris eller villaexempel.
Mineralull för mark är obrännbar och ångöppen. Den har fungerat i kanadensiska och danska fältförsök, och i det amerikanska försöket ovan klarade sig en dränerande glasfiberskiva bättre än XPS. Den är deklarerad för 20–30 kPa korttidstryck, utan deklarerad sammantryckning över tid. 100 mm markskiva kostade 319 kronor per kvadratmeter vid köp av helpall i vårt stickprov.
Rockwool (öppnas i ny flik)Paroc (öppnas i ny flik)ORNL 2012 (öppnas i ny flik)
PIR isolerar bäst av skivorna här ovan mark, men i tyska regler räknas den i jord med ungefär samma värde som XPS och får inte ligga i grundvatten eller djupare än tre meter.
Isolerande återfyllning som lättklinker eller skumglasgrus dränerar bra. I ett tyskt fältförsök gav 45–58 cm skumglasgrus mot en källarvägg ungefär samma isolering som 5–7 cm XPS, eftersom fyllningen blev fuktig och vatten rann igenom. Lättklinker leder enligt tillverkarnas deklarerade värden värme ungefär tre gånger så bra som XPS, och vi har inte hittat några mätningar av lättklinker mot källarväggar.
Grundmursmatta av plast är billigast per kvadratmeter, men den isolerar inte. Den gör alltså ett annat jobb än en isolerande dränskiva.
Sammantaget: av kulskivorna och de spårade cellplastskivorna vi prisjämförde var XPS-dränskivan billigast, se prisstickprovet, och den har deklarerade värden för vattenupptagning, frost och långtidslast. Isodrän och Pordrän redovisar inga värden för vattenupptagning eller frost.
Så fungerar vattenvägen
XPS är cellplast med slutna celler. I den profilerade dränskivan kombineras isoleringen med spår som ger vattnet en väg nedåt. Dräneringsledningen tar sedan vattnet vidare till ett fungerande och tillåtet utlopp.
En bra dränering behöver en sammanhängande vattenväg: från marken, förbi väggen och vidare bort från huset. Marklutning, stuprör, rörnivåer och anslutningar hör till samma helhet. XPS-skivan är en del av den.
Enligt Boverket räknas även återfyllningen till väggens fuktskydd. Är jorden tät ska den alltså också planeras, oavsett skiva.
Be entreprenören visa hur vattenvägen ska fungera och dokumentera rörens nivåer, anslutningarna och arbetet före återfyllning. Då får du något konkret att kontrollera och spara.
När en fuktig vägg behöver utredas
Ett badrum, en tät ytbehandling eller invändig isolering säger inte i sig vilken utvändig skiva som är bäst. Entreprenören behöver bedöma fuktkällan, väggens uppbyggnad och hur muren kan torka. Är konstruktionen svårbedömd behövs en fuktsakkunnig utredning innan utförandet bestäms.
Första steget är att begränsa fukttillförseln. Om konstruktionen tillåter kan en öppen insida och tillräckligt torr källarluft ge en torkväg inåt tillsammans med XPS. Det behöver kontrolleras för det aktuella huset. En omdränering stoppar inte automatiskt fukt som stiger från marken under grundsulan eller golvet.
Boverket om fukt i källarväggar (öppnas i ny flik)
Vår kalkyl och våra förfrågningar till entreprenörer utgår från XPS. Om utredningen visar att en annan lösning behövs måste den dimensioneras och offereras separat.
Granska vår beräkning
Vi delar koden, antagandena och resultaten från vår förenklade väggmodell. Den räknar på fukt i en 20 cm betongmur med 10 cm utvändig isolering under tio upprepade modellår. Temperaturen i konstruktionen beräknas utan värmelagring och utan den värme som följer med avdunstning och kondensation.
I de valda fallen gav XPS lägre vattenhalt i kalla källare. I ett uppvärmt fall med öppen insida, utan nytt fukttillskott och utan vattenkontakt torkade båda skivorna muren kraftigt. I uppvärmda fall med tät insida eller fortsatt fukttillskott gav den öppna skivan lägre vattenhalt vid samma antagna vattenkontakt. Det är resultat för de modellerade väggarna, inte en färdig rekommendation om skivbyte.
Modellen saknar bland annat verklig kondensavledning, XPS-skivans bakspår, yttre dukars funktion och samspelet mellan golv, sula och vägg. Antalet dagar med vatten mot muren är ett valt scenario, inte en uppmätt skillnad mellan systemen. Beräkningen avgör därför inte vilken komplett installation som får bäst uttorkning, livslängd, energibehov eller totalkostnad.
Se tabell och alla beräkningsfiler
Tabellen jämför samma antagna vattenkontakt för båda skivorna: 0 respektive 1 dag per år. Tillskott anger antagen fortsatt fukttillförsel till muren. Första värdet är murens medelvattenhalt vid slutet av år 10, i kg/m³. Andra värdet är årsmedel för relativ fuktighet i murens innersta 2 cm under år 10. Det är inte luftfuktigheten i rummet eller ett värde för väggytan. Muren startar på 114 kg/m³. Alla 72 körningar finns i nedladdningen.
| Fall | XPS, inget vatten mot muren | Öppen skiva, inget vatten mot muren | XPS, 1 dag/år | Öppen skiva, 1 dag/år |
|---|---|---|---|---|
| Kall källare, öppen insida | 66 · 81 % | 84 · 85 % | 83 · 85 % | 92 · 87 % |
| Uppvärmd källare, öppen insida | 26 · 50 % | 23 · 49 % | 54 · 54 % | 29 · 50 % |
| Uppvärmd, öppen insida, tillskott 3 kg/m²/år | 67 · 60 % | 43 · 56 % | 77 · 64 % | 49 · 57 % |
| Uppvärmd källare, tät insida | 84 · 89 % | 31 · 63 % | 116 · 95 % | 43 · 72 % |
| Uppvärmd, tät insida, tillskott 1 kg/m²/år | 130 · 97 % | 49 · 78 % | 146 · 99 % | 59 · 82 % |
| Uppvärmd, tät insida, tillskott 3 kg/m²/år | 150 · 100 % | 74 · 89 % | 150 · 100 % | 81 · 90 % |
| Isolerad och tät insida, tillskott 1 kg/m²/år | 142 · 99 % | 61 · 83 % | 150 · 100 % | 73 · 87 % |
| 0,5 m under mark, uppvärmd, öppen insida | 26 · 50 % | 23 · 49 % | 54 · 54 % | 31 · 50 % |
| 0,5 m under mark, kall, öppen insida | 66 · 81 % | 87 · 86 % | 83 · 85 % | 95 · 88 % |
Vad vet vi om miljöpåverkan
Enligt Finnfoams miljövarudeklaration motsvarar en kvadratmeter XPS300 med 100 mm tjocklek cirka 6,8 kg koldioxidekvivalenter. Siffran omfattar råvarorna, deras transport och tillverkningen, men inte resten av dräneringen.
Källa: Finnfoams miljövarudeklaration (öppnas i ny flik)
En jämförelse av hela jobbet behöver också omfatta transporter till huset, grävning, övriga systemdelar, husets energibehov för uppvärmning och hur materialet tas om hand när det tjänat ut. Alternativen måste uppfylla samma krav för huset och bedömas över samma tid.
Källa: Boverket om metodval för livscykelanalys (öppnas i ny flik)
Vi har ingen sådan jämförelse för hela jobbet. Därför påstår vi inte att någon av skivorna är bäst för miljön. XPS är vårt standardval för de dokumenterade materialegenskaperna och systemets vattenavledning. Vår fuktberäkning räknar inte på energibehov eller klimatpåverkan.
Räknat per isolervärde ligger klimatdata för XPS300, Isodrän 60 och Pordrän P25 nära varandra över hela livscykeln. Miljövarudeklarationerna följer olika regler, så ingen av skivorna vinner entydigt.
Isodrän 60 miljövarudeklaration (öppnas i ny flik)Pordrän P25 miljövarudeklaration (öppnas i ny flik)
Tester vi vill göra
Vi har inte hittat några publicerade mätningar av kulskivor efter flera år i marken. Det vill vi ändra på.
Fältregister: när en entreprenör dränerar om ett hus kan den gamla skivan fotograferas innan den rörs och provbitar skickas till laboratorium. Det gäller alla skivtyper, också XPS.
Laboratorieprov sida vid sida: skivorna köps anonymt i handeln och provas av ett oberoende laboratorium för vattenupptagning, frysning, tryck och isolerförmåga.
Öppen redovisning: planen publiceras innan testerna börjar, och alla resultat publiceras, även om de talar emot XPS. Tillverkarna får kommentera.
Är du entreprenör? Ska du riva en gammal dränering, oavsett skivtyp: fotografera skivan med en linjal i bild innan den rörs, notera produkt, ungefärligt år, jordart och djup, och hör av dig till oss innan skivan körs bort.
Hittar du ett fel
Du ska kunna granska varför vi rekommenderar XPS. Skicka invändningar, upptäckta fel eller bättre underlag till oss. Bifoga gärna en källa, mätning eller beräkning och beskriv vad den visar.
Vi rättar bekräftade fel direkt. Visar starkare, relevant underlag att en annan komplett dräneringslösning fungerar bättre, ändrar vi rekommendation och uppdaterar sidan omgående.
kundservice@draneringsportalen.seKällor till materialvalet
Tillverkarnas dokument: XPS
Tillverkarnas dokument: XPS
- Finnfoam XPS300 dränskiva (öppnas i ny flik) – produktuppgifter.
- Finnfoam XPS300 prestandadeklaration (öppnas i ny flik) – deklarerad vattenupptagning, frys-tö och långtidslast.
- Finnfoam monteringsanvisning (öppnas i ny flik) – vattenväg och återfyllning.
- Finnfoam om källarväggar (öppnas i ny flik) – val mellan XPS och EPS.
Tillverkarnas dokument: kulskivor
Tillverkarnas dokument: kulskivor
- Isodrän tekniska fakta (öppnas i ny flik) – kapacitet, kapillaritet och sammantryckning.
- Isodrän byggvarudeklaration 2020 (öppnas i ny flik) – uppgift om prestandadeklaration.
- Isodrän arbetsinstruktion källare (öppnas i ny flik) – säkerhetsduk, återfyllning och packning.
- Isodrän om källare (öppnas i ny flik) – villkor för uttorkning.
- Isodren Norge, prosjektering med TG 2379 (öppnas i ny flik) – SINTEF:s tekniska godkännande 2004–2014.
- SINTEF TG 20077 (öppnas i ny flik) – norskt godkännande för ett väggsystem där Isodren ingick, gällde till 2023.
- Pordrän teknisk specifikation (öppnas i ny flik) – kapillaritet och sammantryckning.
- Pordrän byggvarudeklaration 2025 (öppnas i ny flik) – uppgift om prestandadeklaration.
- Pordrän dansk broschyr 2016 (öppnas i ny flik) – vattengenomsläpplighet.
- Pordrän monteringsanvisning källare (öppnas i ny flik) – säkerhetsduk och återfyllning.
- Isodrän dimensioneringstabell (öppnas i ny flik) – tillåtet djup för varje skivklass i lera och sand.
Mätningar i mark
Mätningar i mark
- VTI rapport 126, 1977 (öppnas i ny flik) – fukt i XPS och EPS i svenska provvägar.
- Alaska DOT 1986 (öppnas i ny flik) – fukt i isolering under vägar och flygfält.
- FIW/Dow 2003 (öppnas i ny flik) – en XPS-skiva efter fem år i grundvatten (tillverkarbeställd).
- ORNL 2012 (öppnas i ny flik) – XPS och glasfiber efter 15 år vid två husgrunder.
- Aabøe och Frydenlund 2011 (kopia hos University of Utah) (öppnas i ny flik) – norska vägverkets EPS-block i vägbankar efter över 20 år.
- EPS Industry Alliance BG-105 (öppnas i ny flik) – EPS-branschens fältprover (branschfinansierad).
- SINTEF rapport 84, 2011 (öppnas i ny flik) – uttorkning och källares tillstånd (Isodren Norge var projektpartner).
- Gandahl 1987 och Sandegren 1987 (öppnas i ny flik) – svenska provvägar och SJ:s erfarenhet av cellplast i spår.
- Nurmikolu och Kolisoja 2005 (öppnas i ny flik) – XPS under finska järnvägsspår.
Laboratorieförsök
Laboratorieförsök
- Francke m.fl. 2025 (öppnas i ny flik) – frys-tö-prov på XPS och EPS.
- Lim & Lee 2016 (öppnas i ny flik) – frys-tö-prov på XPS och EPS.
- FIW München 2025 (öppnas i ny flik) – kammarförsök med perimeterisolering och tyska krav på isolering mot mark.
Uttorkning och dränering
Uttorkning och dränering
- SINTEF om isolering av väggar mot mark (öppnas i ny flik) – ångöppen isolering för fuktiga äldre väggar.
- SINTEF rapport 111 från 2012 (öppnas i ny flik) – jämförande markförlagt väggförsök.
- Asphaug med flera 2022 (öppnas i ny flik) – kontrollerat väggförsök om uttorkning utåt.
- Teknologisk Institut 2024 (öppnas i ny flik) – uttorkning i en äldre dansk källare.
- NRC Kanada 1999 (öppnas i ny flik) – fältförsök med utvändig källarisolering.
- RWTH Aachen 1979 (öppnas i ny flik) – tysk genomgång av dränering, med mätningar på dränplattor av polystyrenkulor.
- Teknologisk Institut, Rørcenter-anvisning 029 (öppnas i ny flik) – dansk anvisning för renovering av källarväggar.
Jordtryck, tjäle och återfyllning
Jordtryck, tjäle och återfyllning
- SGI 2005 (öppnas i ny flik) – jordtryck mot stödmur vid järnväg, projekteringsvärde för grus.
- Statens vegvesen V220, 2022 (öppnas i ny flik) – tryck av packning mot vägg, tjälsäkra massor och EPS som tjälisolering.
- EUMEPS 2014 (kopia hos University of Utah) (öppnas i ny flik) – EPS-branschens bakgrund till standarden: långtidslast och frysprov.
- NGI 2026 (öppnas i ny flik) – tjältryck mot stödväggar i lera.
- NRC Kanada om fastfrysning (öppnas i ny flik) – när jord fryser fast i grundmurar.
- SINTEF om fuktsäkra ytterväggar mot terräng (öppnas i ny flik) – återfyllning mot dränerande isolering.
- Asphaug med flera 2020 (öppnas i ny flik) – jämförelse av fem kalla länders anvisningar för källare.
Regler och myndigheter
Regler och myndigheter
- Boverket om fukt i källarväggar (öppnas i ny flik) och om ytvatten (öppnas i ny flik).
- Boverkets byggregler 7 kap. (öppnas i ny flik) – fuktsäkerhet.
- DIBt-godkännande för EPS-perimeterskivor (öppnas i ny flik) – villkor för EPS i Tyskland.
- DIBt Z-23.33-2174, januari 2026 (öppnas i ny flik) – ett gällande godkännande för ett perimetersystem av EPS, avvikande från DIN 4108-10.
- ÖNORM B 3692 (utdrag) (öppnas i ny flik) – österrikiska krav.
- IRC 2021 (öppnas i ny flik) – amerikanska isolervärden för frostskyddade grunda grundläggningar.
- Statens vegvesen N200:2024 (öppnas i ny flik) – norsk vägnormal, material för frostsäkring.
- Trafikverket TK Geo 13 (öppnas i ny flik) – tekniska krav för geokonstruktioner, användning av EPS och XPS.
- Bane NOR om frost (öppnas i ny flik) – norska regler för tjälisolering i spår.
- Trafikverket 2025 om banunderbyggnad (öppnas i ny flik) – kravförslag för höghastighetsbanor.
- EOTA EAD 040650 (öppnas i ny flik) – europeisk bedömningsmetod för XPS-skivor, antagen livslängd.
- Konsumenternas om vattenskador (öppnas i ny flik) – försäkring vid läckage utifrån.
Övriga material
Pris och miljö
Pris och miljö
- Prisstickprov 10 november 2026 – säljare, produkter, förpackningar och villkor.
- Finnfoam XPS300 miljövarudeklaration (öppnas i ny flik), Isodrän 60 (öppnas i ny flik), Pordrän P19/OD19 (öppnas i ny flik), Pordrän P25 (öppnas i ny flik) – miljövarudeklarationer.
- Boverket om metodval för livscykelanalys (öppnas i ny flik) – funktion och avgränsning för en jämförelse.
- Boverket om miljövarudeklarationer (öppnas i ny flik) – omfattning och villkor för jämförelser.
Källor granskade 13 november 2026. Tillverkarnas deklarationer beskriver produkterna. Forskningsförsöken gäller de material och förhållanden som anges. Materialvalet är vår bedömning utifrån underlaget.
Räkna på dräneringen av ditt hus
Sök din adress och välj väggarna. Bilder är valfria. Du får en preliminär kalkyl som inkluderar XPS. När du vill gå vidare kan du be om entreprenörskontakt. Platsbesök och slutlig offert avtalas med entreprenören.